Filtar, cocaté och panflöjter

Efter härliga 24 timmars resande är vi nu äntligen framme i Cusco, Peru. Allt har gått super med några få undantag. Just nu ligger vi nedbäddade i våra sängar under en hop av filtar på hotellrummet med en varsin kopp varm cocaté. Utsikten från sängen är underbar med Cuscos vackra bergsluttningar, kyrkor och tegeltak vackert solbelysta med en klarblå himmel i bakgrunden. Från gatan hörs panflöjtsmusik, trafik på kullersten och ett evigt tutande. Det är lite svårt att förklara men det är lite mysigt att få frysa så här på ett trevligt sätt när man vet att man kan hoppa in och ta en riktig varm härlig dusch eller dra på sig en extra filt om det kniper.Risken att man ådrar sig blodförstoppning i benen är förstås ganska överhängande då filtarna väger 1 ton vardera, men de uppnår givetvis önskat resultat. Värme. Jag gissar att denna kyla inte kommer att te sig lika mysig när vi ligger och huttrar i tältet på 4200m höjd och längtar till gryningen och dagens första varma kopp té. Men det är en annan dag, nu är det läge att njuta av vad som njutas kan.

Cusco är en jättemysig stad omgiven av berg, klar och kall luft, påbylsade men glada människor och många mysiga restauranger med riktigt god mat. Staden ligger på 3400m vilket har medfört vissa problem men detta tog vi med i beräkningen så vi har 3 dagar på oss att vänja oss vid höjden innan det bär av upp mot Macchu Pichu under en 4-dagars vandring. Det var inte förrän på kvällen den andra dagen som jag kände av det och Patrik gjorde entré imorse. Vi har huvudvärk, aptitlöshet och känner oss illamående och har tappat håret, haha, nej vi har såklart inte tappat håret. Det kommer och går lite och just nu är det Patriks tur att ligga utslagen i sängen. Han föreslog just att vi skulle vädra rummet lite vilket måste tyda på desorientering då man kan säga att våra englasfönster inte riktigt håller tätt och rummet är på så sätt självvädrande vare sig man vill eller inte. Jag får trycka i honom några fler cocablad. Ovanpå detta verkar Patrik ha ätit något olämpligt, det skulle kunna vara en av de fyra såserna som stod på bordet vid gårdagens middag, och han har fått magsmärtor. Detta gör även att han inte kan skratta utan att det smärtar så vi får vara glada att det inte är några svenskar på hotellet som förstår vad han säger när han skriker skrattades -Sluta, jag döööör! Och så skrattar han ännu mer när jag fortsätter läsa upp ett inte helt positivt omdöme till en tur vi ska göra nästa vecka.

Må gott!

Omdömet som Patrik skrattade så mycket åt.