Första dagen i Yellowstone

Första dagen i Yellowstone har varit helt fantastisk. Det började redan efter 20 min efter det att vi åkt in i parken. Helt plötsligt så står den bara där ute på fältet, en stor fet härlig bisonoxe. Vi tvärnitade och fotade så kameran glödde. Exalterade hoppade vi in i bilen och åkte vidare och ser en till, och en till, och en till. Vilka mäktiga syner! Vi åkte till campingen i Norris och knep en riktigt fin plats med utsikt över fälten och floden. Precis som i Kanada finns det platser kvar som inte kan bokas i förväg utan som går under ”First come, first served” så det gäller att vara ute i god tid då dessa platser brukar vara slut vid två-tiden. När vi svängde ut från campingen efter en lunch i solen så ser vi en bison som står och mumsar gräs bara 200 meter från vårt tält! Hua. Varje år blir folk stångade av dessa bjässar och vi vill verkligen inte vara en av dem. Vägarna i Yellowstone går som i en åtta och det tar riktigt lång tid att åka runt då man nästan hela tiden ser något man vill stanna till vid. Direkt efter att vi hade lämnat Norris var det dags för de första upplevelderna av Yellowstones heta sida. Under Yellowstone ligger en av världens aktivaste vulkaner. Dessa brukar vanligtvis ligga under havet men inte här. Överallt bubblar och ryker det ur marken och märkliga och underbart vackra formationer och konstallationer kan beskådas på många ställen. Ibland är de så instabila att stora områden är avstängda men ingen vet egentligen när, var eller hur allt hänger ihop och när det blir lite för mycket tryck eller instabilitet någonstans. 1982 var det t.ex. åtta stycken mycket förvånade och skrämda turister som fick uppleva något extraordinärt när en varm källa bestämde sig för att nu vill jag bli en geyser och sprängde upp ett större hål så att det flög stenar lång väg. Helt otroligt nog blev ingen skadad.

På en äng ser vi en cayote på jakt och bakom nästa kurva står det en stor bison och så fortsätter det. I Mammoth Springs fick vi uppleva underbara vyer med blått vatten, vita stenar och alla möjliga färger och former. I område som dessa måste man vara försiktig med var man sätter sin fot då marken består av skorpor som kan vara lövtunna med kokande vatten precis under så det gäller att hålla sig till stigarna. För några år sedan var det en pojke som blev tillfälligt förblindad av ånga som steg upp från en geyser precis när han gick i en kurva. Han tog ett steg utanför gångvägen och föll ned i en varm källa med 93 gradigt kokande vatten(p.g.a. den höga höjden kokar vattnet vid lägre temperatur än de vanliga 100 graderna). Hans föräldrar vände sig om och hann se sin son kritvit i ansiktet ta några simtag innan han sjönk ned under vattenytan för att aldrig mer ses vid liv. Som sagt, ett väldigt levande och hett område.

Vi svängde av mot Lamar Valley som är känt för sitt djurliv och för er som följde Druid-vargflocken på SVT kan jag berätta att det var här de höll till. Lamar Valley är tyvärr åter tomt på vargar då Druid-flocken drabbades av en sjukdom och nästan hela flocken dog ut. De fåtal vargar som överlevde gick med i andra flockar i andra områden och ännu har ingen annan flock gjort anspråk på dalen och dess rikedom.

Vi fick se vår första bisonflockar på håll, en mindre galopperande flock och en större på minst 50 djur. Mäktigt! När vi åkte hemåt började det att mörkna men det gick fortfarande att se svartbjörnen som kom gående på en äng, upp på vägen och vidare inte mindre än 1 meter från bilen. Så vacker! Väl hemma i Norris fick vi se en stjärnklar natt presentera Vintergatan om än inte lika klar och tydlig som i Peru men väl så vacker och mäktig med miljoner stjärnor som lyste på himlen. Så nöjda med första dagen i Yellowstone drog vi ihop sovsäckarna och släckte ficklampan för att somna till ljudet av ylande vargar eller cayotes i natten, den vackraste vaggsång jag någonsin somnat till.

Vi är i himlen och imorgon är det en ny dag i Yellowstone.





Bilder